<3

Orden har nog tagit slut. Jag är verkligen stum! Finns inte ord för dig, Sebbe. Du får mig att tappa andan! Du är så otroligt jävla bra och jag har nog egentligen sagt det mesta, men.. det spelar ingen roll. Skulle kunna säga det om och om igen bara för att du skulle förstå hur mycket du verkligen betyder för mig. Egentligen går det inte att skriva i ord, skulle vara omöjligt att finna bokstäver eller siffror som skulle kunna beskriva din betydelse i mitt liv! Första gången jag träffade dig var på hockeyn med Frida, och direkt blev det som att vi känt varandra typ hela livet. vi pratade ingenting efter det, men fick upp kontakten efter gången i piteå på lasergame, duvet.. Och sen slutade vi prata igen, tills vi träffade varandra i luleå inför discot :') och nu har allting bara rullat på, och jag känner mig som världens lyckligaste person som har dig. Du är obeskrivlig, och vänskapen vi har är obeskrivlig. Du gör mig stark, du gör mig lycklig, du får mig att känna mig älskad. Och att ha dig vid min sida räcker gott och väl, men allting du gör ut över det gör mig verkligen.. paff! ÅH. Skriver bara massa skit nu, men jag kan inte tänka klart. Du är helt klart min bästa vän i hela världen och jag vill inte förlora dig för något. Jag älskar dig mer än ALLTING annat, tro mig. För det är sant! <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0