Om vi håller det vid liv kan det bli som då.

Sitter här med lite tankar som bara trycker på. Känner att jag faktiskt inte orkar längre, åtminstonde inte hålla huvudet högt och låtsas som att ingenting är fel. För det är det. Något är väldigt fel, även om jag kanske inte kan sätta fingret på exakt vad. Okej, jag vet att jag inte mått såhär bra på svinlänge, men jag kan ändå inte låta bli att känna att det saknas något. Det är så tomt. Jag har mina aningar om vem/vad det kan vara, ingenting jag kan skriva här dock av personliga skäl, men jag kan dock säga att saknaden är enorm.

äsch, jag tycker inte att denhär bloggen ska vara någon klagoblogg längre, så jag ska ta penna, papper och mitt block från skolan och kladda ner några sidor. Herå!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0